Det var ett tag sedan jag satt uppe på natten och faktiskt inte kunde sova.

De senaste veckorna har jag helt enkelt varit för trött och bara somnat direkt, inte sådär dödstrött som man kanske förväntar sig, utan mer tom helt enkelt. Som en tomhet vars motgift inte finns. En tomhet som har hjälpt mig att inte tänka på allt. Så jag har somnat för att vakna och upprepa proceduren varje kväll. 

Men nu, nu sitter jag här återigen. En söndags natt, när jobb väntar mig klockan sju. Är mycket väl medveten om vad som väntar mig om jag inte somnar snart, men problemet ligger ju faktiskt i att jag inte kan sova.

 

Inatt reflekterar jag över mitt liv, precis som så många nätter förut och kommer inte fram till någonting nytt. Bara att det inte var såhär jag förväntade mig att mitt liv skulle vara när jag var lika gammal som jag är nu.

 

 

Godnatt i alla fall, jag hoppas ni sover bra, för jag önskar ingen annan i hela världen sömnlösa nätter som dessa.