Jag blickar framåt så mycket nu för tiden att jag knappt kan se det som händer nu.

Det är väl både bra och dåligt. Men jag är så jävla trött på Sverige. I en perfekt värld sitter jag redan på planet som ska ta mig bort härifrån. När jag fantiserat om den stunden återvänder jag tillbaka till mitt rum, till det som är just nu.

Jag ska ta mig och mitt mörker härifrån. Och jävlar vad jag ska vinka med långfingret hejdå.