- 17.37-18.07

17.37-18.07

I'm so scared - of never having anyone.

När jag slängde mig över gränsen och gled fram på magen och gjorde så att mitt lag vann, insåg jag en sak.
Man måste verkligen försöka och våga för att kunna nå det man vill ha.
Och möjligen bevisa att killarna har fel när dom säger att dom inte vill ha "kärringar" i sitt lag, att vi inte duger.
Ha! Ni vet fan ingenting om vad vi kan och inte.

Jäää, girlpower! Hehehe.

En annan sak, med tanke på ingenting, fattar ni hur mycket allt har sett?
Kan förstå vad mycket en husvägg mitt i stan har sett? Om den hade kunnat se alltså. Det är helt sjukt, egentilgen.
Och snön som faller, vi tycker att den faller snabbt (idag), men om man tänker efter har en snöflinga säkert fallit i åtskilliga minuter. Den lilla snöflingan är säkert asrädd för vad det är som möter den. Någoting stort och platt, ett stopp utan återvändo, den stackars lilla snöflingan har ju inget val! Hallå, den dör ju och smälter och exakt samma snöflinga kommer ALDRIG att återskapas till exakt samma snöflinga.
Jag vet att snöflingor antagligen inte har någon hjärna och sånt, men tänk om den hade det? Tänk om allt i hela världen hade det?

Ett klipp jag tyckte passade till ämnet X)