like before
Tankarna bara maler på, om och om och om igen. Människor som ogillar mig, människor som jag inte gjort någonting. Människor som vill straffa mig för att jag finns verkar det som. Jag vill inte att någon ska vara sur/ledsen/arg på mig. Fattar ni det?
Jag blir bara så jävla less på det hela faktumet att jag ska bli straffad när jag inte har gjort något. Det tar på mina känslor när folk måste dryga sig mot mig och... Bara ignorera.
Det gör ont i mig, i hjärtat.
Jag försöker vara glad och positiv, jag försöker att hålla mig på bra humör hela tiden. Jag vill ha kvar mina vänner.
Jag vill ha kvar dem som de var, så som jag älskade dem. Jag vill veta vad jag har gjort för fel, snälla förklara.
Jag blir ledsen... För om någonting skulle hända med någon av mina vänner osv, vill jag inte vara osams med någon. Sånt jagar en för resten av livet. Fan. Blä. Jag hatar att vara såhär.
Det är sånt här som passar perfekt i min dagbok, ja jag skriver dagbok, för att ni ska slippa min ostabila sida - för det mesta.
Vissa saker måste ni dock få höra, men grejen är den att det nog är fel människor som läser... Människor som inte ens ingår i detta. Människor som.. Uppskattar och tycker om mig.
Fast, hoppas kan man ju alltid göra.
MADDE !? vad har hänt :( ? <3