Bredvid mig ser jag någonting vackert. Ett litet hjärta som slår inuti den där kroppen.
Min lilla, mörka, pälsboll vi döpt till Kosmos. Han brukar inte komma och lägga sig bredvid mig, men han gör det nu, och han kurrar. Om ni bara kunde se honom nu....

 

Jag saknar dig fortfarande, min bästa vän. Ingen kommer någonsin kunna ersätta min finaste. Min Mozart.